Operationskonst som begrepp är relativt nytt men fenomenet har funnits under lång tid. Taktikär en annan del av krigskonsten nära knuten till operationskonsten då det är de taktiska avgörandenapå slagfältet som skall leda till att operativa mål uppnås.Tysk operationskonst som den utövades i början av andra världskriget samt amerikansk operationskonstsom den utövades i Irak 2003 får anses som två framgångsrika tillämpningar av operationskonst.Men vad innebar dessa typer av operationskonst och hur påverkade de taktiken iform av markförbandens strid?Syftet med denna uppsats är att undersöka hur operationskonst påverkar taktik och vilka konsekvenserdetta innebär samt om typen av operationskonst har någon betydelse för detta.Denna uppsats är en beskrivande studie. Den bygger på kvalitativ textanalys samt en analys avhur operationskonsten påverkar taktiken följt av en fallstudie.Resultatet visar att operationskonst påverkar taktik genom att begränsa eller främja handlingsfrihetenför förbandschefer. Taktiken påverkas också genom var man väljer att samla resurser:centraliserat eller decentraliserat.

Denna uppsats behandlar tysk operationskonst under andra världskriget utifrån ett tidsperspektiv med betoning på rörligt försvar inom ramen för en operativ defensiv. Detta är en teorikonsumerande uppsast som syftar till att utveckla förståelsen av begreppet kraftsamling i tid. Robert Leonhards teori om tidsaspektens betydelse appliceras på en teoretisk ansats om tysk operationskonst  och på den tyska defensiven i Donkröken vintern 1942-1943..

Operation, operationskonst, operativ ledning är några av huvudorden när man inom militärhistorien beskriver den militära ledningsorganisationen. Här anförs mycket ofta exempel ur den tyska militärhistorien. Vad är det då som särskilt utmärker den operativa ledningen i Tyskland? När, hur och varför har den uppstått, införts och genomförts?Arbetet redovisar den operativa ledningens utveckling i Tyskland ur militärhistoriskt perspektiv och utifrån tyska synpunkter. Det innehåller sålunda inga jämförelser med utvecklingen i andra länder.

The war between Georgia and Russia awakened the world pretty brutally when a small country like Georgia tried to restore order in South Ossetia. The war between the two countries took place over five days in August 2008. This paper discusses the Russian operational art and its development after the war. The starting point is to test the traditional and classic Russian theory of operational art. The aim is to describe and discuss the Russian operational experience and any developments and trends in the Russian Federation's armed forces. The purpose of describing the theory behind the operational art is to create an independent analysis model. The essay?s analysis is based entirely from qualitative research with the collection of qualitative data in the form of texts and documents with a holistic perspective. Initially, the theory chapter is created from an inductive approach to identify, define and describe the operational concept and principles, creating a theoretical model of explanation. The developed analytical model is based on the Russian theory of operational art and takes off from a deductive approach to the collected empirical data. The results of the performed analysis results are interpreted and the product of this presented in the operational conclusions. Russia had a strategic ability to win the war by means of strategic resources related to tempo, simplicity and shock effect on the Georgian troops. Russia carries out a variety of reforms and the outcome of the war demonstrates the importance of Russia having a strategic capacity to make use of one in the type of conflict that Georgia represents. This success shows that the strategic capabilities are initially a success factor, while the deficiencies in the operational and tactical levels cannot be accepted in the long run, but must be developed.

Ledningssystemområdet genomgår stora förändringar med anledning av Försvarsmaktens strategiska inriktning att skapa flexibla, tillgängliga och stående krigsförband. Inriktningen innebär en utmaning inom ledningssystemområdet då den medför ett tydligare krav än tidigare på att ledningsmateriel, teknik och personal är ständigt uppfyllda i samtliga krigsförband.Modulära enheter och förband som på ett flexibelt sätt skall kunna sättas samman till stridsgrupper skapar vid varje tillfälle ett behov av att designa operationen med dess ledningssystem. Ett ledningsstödsystem vars övergripande syfte är att stödja chefers utövande av ledning, det vill säga att tillgodose ledningsbehoven. Denna studie analyserar hur Försvarsmaktens strategiska inriktning påverkar ledningssystem- och ledningsstödsystemområdet, vid en insats med tillfälligt sammansatta förband på operativ och högre taktisk nivå.Syftet med studien är att analysera vilka faktorer som är centrala för effektiv ledning vid en gemensam operation.Studien menar att de centrala faktorerna vid ledning av en gemensam operation härrör sig till analys av: aktuell verksamhet och dess specifika behov, operationskonst och taktik, vald organisations behov och sammansättning. Analysen resulterar i specifika ledningsbehov och metodanpassningar.

C-uppsats som avhandlar de centrala begreppen i Guidelines for Operational Planning(GOP) (Centre of Gravity, Decisive Points, Direct and Indirect Approach, Culmination,Manoeuvre, Temp, Operational pause och Lines of operation) granskat i ett historisktperspektiv.Uppsatsen försöker verifiera hypotesen att Guidelines for operational planning (GOP)centrala begrepp fungerar och är applicerbara på alla operationer. Ett belägg för detta är attman kan identifiera begreppen i en historisk operation.Tyska väpnade styrkor från Wehrmacht, Kriegsmarine och Luftwaffe genomförde ett anfallöver havet och i luften mot Norge den 9 april 1940. Operationen var av tyskarna döpt tilloperation Weserübung-nord och var mycket vågad. I uppsatsen kommer denna operation attvara det historiska perspektivet.

Operationer, operativ ledning, nätverksbaserat försvar och manöverkrigföring ärnågra av ledorden i dagens alltmer kvalitativa försvar. Dessa uttryck är även viktigadå nya förmågor som robotsystem med markmålskapacitet diskuteras. Dessutommåste politisk vilja och militär förutsättning finnas för att dessa system skall bli förverkligade.Arbetet undersöker om det finns politisk vilja och militära förutsättningarför markmålsrobotar placerade ombord på morgondagens svenska örlogsfartyg. Föratt det skall bli förståeligt innehåller arbetet dessutom en kortfattad beskrivning avdylika befintliga, och tänkta framtida, robotsystem. Vidare belyser arbetet hur systemenkan kopplas ihop med de svenska operativa ledningsfilosofierna och kopplasslutligen mot de militära operativa imperativen.

C-uppsatsen avhandlar överraskning, en av grundprinciperna för krigföring i den svenska operativa- och högre taktiska markstridsdoktrinen. Strävan med uppsatsen är att klarlägga de grundläggande faktorer som överraskningen kan sägas bestå av samt att skapa en modell av faktorernas inbördes förhållande och ömsesidiga beroende, syftande till att på ett avgörande sätt överraska motståndaren.Den empiriska undersökningen sker genom en analys av fem erkända militärteoretiker. De grundläggande faktorer för överraskning som framkommer efter analysen, prövas mot praktiska operativ verksamhet i en begränsad fallstudie. Faktorernas framtida giltighet hypotesprövas i en studie som utgår från två hypoteser om Dominant Battlespace Awareness.Avslutningsvis förs en diskussion om hur utbildningen av svenska officerare bör utvecklas för att på ett bättre sätt än idag, möjliggöra ett operativt agerande, syftande till att nå ett avgörande genom att utnyttja överraskning på taktisk nivå..

Efter murens fall ändrades den amerikanska maritima fokusering från att verka på öppet hav till att verka mer i de litorala områdena runt om i världen. Denna inriktning har föranlett införande av nya system vilket i sig föranlett en debatt främst inom den amerikanska flottan huruvida detta är relevant.Syftet med uppsatsen är att analysera hur fokusering på det litorala området uppstod och vilka konsekvenser detta medförde genom att studera hur fokuseringen formulerades i strategiska dokument och koncept.                Resultatet visar på en strategisk strävan till hegemoni inom den amerikanska marinen. Detta har inte fullt lyckats då det spåras en antagonism kopplad till kampen om resurser och skillnader i identiteter. Uppsatsen visar på att inställningen till att verka i den litorala miljön skiljer sig åt mellan flottan och marinkåren där flottan uppfattar att verka litoralt är farligt och kommer att ge förluster medan marinkåren identifierar farorna men uppfattar miljön som sitt naturliga verkansområde..

Strategisk rörlighet är ett begrepp som används frekvent i dagens moderna insatsförsvar.Men vad är strategisk rörlighet egentligen? Räcker det att införskaffa modernatransportflyg för att insatsförband ska ha strategisk rörlighet? Denna uppsats har till syfteatt visa på att strategisk rörlighet är ett komplext begrepp. Ämnet är angripet med ensystemvetenskaplig teorianknytning och genomförs som en kvalitativ deskriptiv metod.Den teknik som används för insamling av data är litteratursökning. Det är trefrågeställningar som behandlas: Är Sverige som nation i behov av förmågan och/ellerfunktionen strategisk rörlighet, Vad är strategisk rörlighet samt Finns det någon skillnadmellan funktionen och förmågan strategisk rörlighet och i så fall vad består den i?Strategisk rörlighet visar sig vara ett komplext begrepp som täcker ett stort område alltifrånvilka transportresurser som behövs, till att enheter behöver vara interoperabla för att intebara kunna transporteras utan för att kunna verka tillsammans med andra länders enheter.Resultatet är att Sverige är i behov av förmågan strategisk rörlighet, att strategisk rörlighetär ett system av transportkapaciteter, materiel och utrustning samt personal och kompetens,att strategisk rörlighet är en förmåga och inte en funktion..

Det finns de som menar att taktiska beslut allt som oftast är baserad på en helt omedveten kraft, trots att faktorer som motståndaren, egna styrkor och geografi, för att nämna några, verkar vara de som avgjorde ett taktiskt beslut. Denna omedvetna kraft kan vara av kulturell art och därför upplevs den naturlig. Något som är naturligt utsätts inte för medveten reflektion och därför tillåts den kontrollera dess medlemmar. Detta är uppsatsens identifierade problemområde och det är här som uppsatsen fokuserar.Denna uppsats försöker sätta ord på denna kulturella yttring, denna taktiska kultur som verkar kring beslutsfattare i alla nivåer. Dilemmat är dess naturliga yttring, och problematiken att medvetengöra den samma.

När omvärlden och krigen förändras, kan då den ?traditionella? operationskonsten behållas? I denna uppsats appliceras operativa principer definierade ur den israeliska operationskonsten från tidigare krig på det Andra Libanonkriget 12 juli till den 14 aug 2006. Syftet är att beskriva och diskutera operationskonstens dynamik och förutsättningar. I teorin influeras operationskonsten av både strategi, taktik och teori men även av en mängd andra subjektiva och objektiva faktorer. Undersökningen lyfter fram att de traditionella israeliska operativa principerna användes i en varierande omfattning men först i avslutningen av kriget kan ett ?traditionellt? operativt koncept identifieras.

Uppsatsen jämför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vägval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestående av militärteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och målbild rapport 4. Därefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna så att en likvärdig jämförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess.

Försvarsmakten (FM) och dess verksamhet är i huvudsak indelad i produktion  (Prod) och insats (Ins). Prod producerar, vidmakthåller och färdigställer förband. Under genomförandet av insatser lämnas dessa över till FM insatsdel som leder och genomför insatserna. Ins har, som en del i att hantera krigets utmaningar, valt den ledningsmetod som passar denna verksamhet bäst ? uppdragstaktik.

Finns det idag en sam- och helhetssyn avseende operativ förmåga mellan den politiska nivån ochFörsvarsmakten i Sverige? En syn där de operativa förmågorna fokuserar på att nå en gemensamönskad effekt istället för enskilda försvarsgrenar, förmågor eller i värsta fall förbands enskildautveckling? Uppsatsens syfte är att undersöka, med stöd av implementeringsteorin, spårbarhetenav Regeringens direktiv avseende operativ förmåga i Försvarsmakten. Utgångspunkten tas i Försvarsmaktensvision och de doktriner som försvarsmaktsledningen utgivit för att styra organisationenunder perioden 2001?2004, samt i intervjuer med militära representanter.Några delar som framkommer i uppsatsen är att direktiven från Regeringen återfinns i samtligatexter hos Försvarsmakten. Dock talas det inte så mycket om huvuduppgifterna under intervjuernautan mer om framtiden och hur fel det är att numera ha väpnad strid, som enda uppgift.